Fem sidor
Heepa har vi haft sen hon var åtta veckor gammal. Jag vet hur hon är och vilka sidor hon har, ändå fascineras jag av hur samma hund kan visa så många olika saker..
Pinntokig har hon inte varit speciellt innan Fennel kom till oss. Nu däremot skäller hon på träden när man frågar var pinnen är, haha. Lite smågalen, men mest av allt glad!
Linslus har jag nog kanske fostrat henne att vara, men hon älskar uppmärksamheten när man har kameran framme, och sitter tålmodigt och väntar på frikommando.
Nyfiken har hon alltid varit, och att hålla koll på flocken är och har alltid varit en prioritering för henne. Man kan ju inte riskera att bli kvarglömd?
Lugn och sansad. Heepa hetsar sällan upp sig för något, utan sitter hellre kvar och tittar på saker som verkar underliga, vilket jag tycker är en ganska sund reaktion.
Lekfull har hon varit sen starten, och det är hon även nu. Kamplusten har inte alltid funnits där, men på sista tiden har den tagit sig, så den finns där långt inne!
Hon är min favorit, alla kategorier.
Kommentarer
